27 april

Tillitsbaserad styrning – buzzword eller meningsfull styrfilosofi?

Intresset för tillit som ett sätt att styra organisationer har ökat markant de senaste åren, särskilt inom den offentliga sektorn. Vissa hävdar att tillit bara är ännu ett av alla ”buzzwords” som tågar förbi i debatten lika fort som det blir bortglömt medan andra redan har adopterat det. Men vad är egentligen tillitsbaserad styrning och vad handlar det om?

Låt oss gå tillbaka till 1990-talet, tiden då en effektiviseringsideologi i styrningen av den offentliga sektorn introducerades. New Public Management (NPM), som ideologin oftast kallas, förespråkar en tydligare styrning där offentliga resurser ska utnyttjas på ett effektivt och rationellt sätt och inspireras från det privata näringslivet.

Begreppet och dess idéer fick stor genomslagskraft inom den offentliga sektorn och har dominerat debatten om styrning de 30 senaste åren, dock inte utan kritik. Styrfilosofin har lett till en allt tyngre överbyggnad av centrala lednings- och stödfunktioner för exempelvis ekonomi, juridik, kommunikation och utvärderingar på bekostnad av frontlinjen som blivit lidande eller till och med motarbetas. Detta har för många offentliga verksamheter resulterat i höga administrativa kostnader, dålig arbetsmiljö och problem att möta medborgarnas behov.

Debatten om de mer företagsliknande styrmodellerna intensifierades i samband med senaste riksdagsvalet och ledde så småningom till en statlig utredning, Tillitsdelegationen med Louise Bringselius som forskningsledare.

För att göra det enkelt kan man säga att tillitsbaserad styrning innebär att beslutsutrymme flyttas från verksamhetens topp till dess frontlinje, det vill säga till mötet mellan medarbetaren och brukaren (patient och medborgare). Medarbetaren ska därmed få större utrymme att utforma lösningar anpassade till brukarens behov. Målet är att styrningen i verksamheten i högre utsträckning ska baseras på tillit. Det innebär också att minska administration och detaljstyrning.

I praktiken kan tillitsbaserad styrning ta sig uttryck på många olika sätt. Det kan till exempel handla om att rensa bland mål, indikatorer och regelverk, involvera medarbetare i beslut på alla nivåer för att öka helhetsansvaret, förlåta mindre fel men agera på allvarliga, skapa utrymme för relationsbyggande och innovationer, säkerställa en lärande och samordnad kontroll/tillsyn eller att göra digitaliseringen till stöd, inte börda.

Som Louise Bringselius ofta understryker i sina uttalande så innebär inte tillit att utvärdering och kontroll ska avvecklas utan det handlar om att hitta en ändamålsenlig balans mellan tillit och kontroll och transparens.

Fler och fler offentliga verksamheter vänder sig nu till tillitsbaserad styrning för att möta och anpassa sig till dagens samhällsutmaningar, för att skapa en bättre arbetsmiljö och kunna bemöta brukarens behov på bästa sätt.

Källa: tillitsdelegationen.se

Kontakt

Johan Åkesson

Kontakta Johan Åkesson om du är nyfiken på att höra mer om på vilket sätt Preera kan stötta inom tillitsbaserad styrning.

Ring +46 (0) 70-518 08 06