Sveriges coronahantering i linje med svenska värderingar

Sverige väcker internationell uppmärksamhet för vår förhållandevis mjuka linje i hanteringen av utbrottet av covid-19. Den svenska linjen har dock starkt stöd i svenska värderingar. Det visar Sverigestudien, Sveriges mest omfattande mätning av svenskarnas värderingar. En jämförelse med fyra andra länder visar att svenskarna skiljer ut sig när det gäller både personliga värderingar och vilka värderingar de anser präglar samhället i stort.

Sverigestudien har i över tio års tid mätt svenskarnas värderingar med hjälp av en så kallad CTT-analys. Bakom Sverigestudien står Sveriges Kommuner och Regioner, managementkonsultbyrån Preera och kommunikationsbyrån Gullers Grupp.

Sverigestudien har genomförts sedan 2009 och vi har idag en unik dataserie över hur svenskarnas värderingar har utvecklats över tid. En viktig slutats efter mer än tio års studier är att värderingarna är relativt stabila över tid. Det gör att vi också kan jämföra våra resultat med vad som framkommit i andra länder. Vi har framförallt studerat utfallet i Frankrike (2017), Island (2014), Italien (2012) och Storbritannien (2012).

Genom en CTT-analys får ett representativt urval av invånare svara på vilka värderingar de anser karaktäriserar dem själva, deras arbetsplats och samhället i stort – idag och i en önskad framtid. Detta görs genom att deltagarna ur en lista får välja vilka ord som bäst beskriver deras personliga och samhällets värderingar.

Ett folk som betonar ansvar, hälsa och ekonomisk stabilitet

Vi svenskar utmärker oss genom att vi bland de fem första ord vi anser beskriver våra personliga värderingar väljer både ”responsibility” (ansvar) och ”accountability” (tar ansvar). Responsibility finns inte med på tio i topp i något av de jämförda länderna. Accountability kommer på plats åtta i Island och tio i Frankrike, men saknas helt i Italien och Storbritannien. Detta talar för att statsministern träffar rätt när han säger att man ”inte kan lagstifta om allt – nu är det en fråga om folkvett” och manar till att ta eget ansvar.

En annan intressant notering är att det endast är i Sverige som ”health” (hälsa) dyker upp på topp tio av valda ord för att beskriva personliga värderingar. I kombination med betoningen av ansvar talar även detta för att svenskarna skulle vara benägna att ändra beteenden om de uppmanades att göra det i syfte att hindra smittspridning.

Samtidigt är svenskarna de enda som anger ”Financial stability” (ekonomisk stabilitet) som personlig värdering. Det skulle också kunna förklara stödet för den svenska linjen som innebär mindre ekonomiska uppoffringar än vad som följt av en mer omfattande nedstängning av samhället. Häri ligger också en del av den utländska kritiken mot Sverige.

Stort förtroende för myndigheter

Svenskarna sticker också ut när vi tittar på vilka ord invånarna i de olika länderna väljer för att beskriva vilka värderingar de anser präglar det samhälle de lever i idag. I samtliga fyra jämförelseländer finns ordet ”corruption” (korruption) med på plats ett till sju. I Italien och på Island intar det förstaplatsen. I Sverige kommer samma ord inte ens in på tio i topp. Det säger något om vilken tilltro vi svenskar känner för våra politiker och myndigheter.

I samtliga jämförda länder dominerar negativt laddade eller begränsande ord när invånarna beskriver vilka värderingar som präglar det samhälle de lever i idag. I Frankrike, Italien och Storbritannien är samtliga ord på tio i topp negativa eller begränsande. I Island finns ett positivt laddat ord. I Sverige tre. Dessa är ”freedom of speech” (yttrandefrihet), ”educational opportunities” (utbildningsmöjligheter) och ”diversity” (mångfald).

Ett udda land som går sin egen väg

Sverige utmärker sig alltså genom att vi i större utsträckning betonar ansvar och hälsa när vi beskriver våra personliga värderingar. Vi har också en större tilltro till våra myndigheter och vi anser i högre grad att samhället präglas av positiva värderingar än man gör i Island, Frankrike, Storbritannien och Italien. Det utgör en bra grogrund för en strategi som bygger på rekommendationer och uppmaningar, snarare än på lagar och andra tvångsmedel.

Framtida forskning får utvisa vilka åtgärder som visade sig vara bäst i kampen mot covid-19. Våra resultat tyder på att olika strategier kan fungera olika bra i olika länder. Det skulle i så fall tala för att det är klokt att gå sin egen väg, men det förklarar också varför man utifrån en annan kulturell kontext uppfattar den svenska linjen som så avvikande.

Personliga värderingar

Nuvarande värderingar samhället i stort